Liten uppdatering

Det är en händelserik tid i författartillvaron.

Först åt jag lunch med Lena Amurén, min förläggare, och vi diskuterade det fortsatta skrivandet. Som jag berättat tidigare (tror jag) höll jag på med ett historiskt manus fram till i somras. Då fick jag en helt annan idé som jag skrev så långt att jag kunde skicka ut den på ”marknaden” och där väntar jag på besked. Arbetet med det historiska manuset har legat nere av flera skäl. För det första fick jag den där andra idén som jag bara var tvungen att utveckla så långt att den gick att presentera. För det andra körde jag fast i den historiska berättelsen där jag hade ett par riktigt bra karaktärer, ett intressant upplägg men ingen riktig linje i berättelsen. För det tredje har hösten varit intensiv med förberedelser för flytt och äntligen flytt till Kärlekens och min gemensamma lägenhet.

I alla fall, Lena och jag kom överens om att jag ska jobba vidare med det historiska manuset och se om jag inte kan få till ett synopsis som håller. Vi får se hur det går men jag har i alla fall ett uppslag till hur jag kan få ihop det.

I onsdags var det dags för det årliga besöket hemma i Björsäter, nu för sjunde året i rad. För första gången med Kärleken och den här gången hade jag slagit på stort och förberett ett föredrag om två av mina favoritämnen, Människans ursprung och Mongolerna. Snygga bilder och allt!

Problemet var bara att ingen av de två projektorerna ville fungera ihop med min dator (den ena fick vi inte ens igång). Så efter en kvarts fruktlöst arbete gav jag upp och körde nästan två timmar bildföredrag utan bilder. Eftersom jag ändå älskar att improvisera gick det förstås hur bra som helst, inte minst tack var de ungefär 60 glada Björsätersborna som lyssnade. Tack för ert tålamod och jag hoppas jag får komma tillbaka. Frågan är bara vad jag ska prata om 🙂

I fredags blev jag uppringd av Gustaf Appelberg, ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden i Linköpings kommun. Han meddelade att jag är en av mottagarna av kommunens kulturstipendium 2019. Den 19/12 sker utdelningen vid en tillställning på kulturlokalen Skylten.

På lördag är det dags för bokmässan i Linköping. Tiden är 10-16 och jag kommer som vanligt stå och sälja böcker och prata med läsare allt jag orkar. Passa på att köpa julklappar, jag kommer ha riktigt förmånliga priser på inbundet av de tre första Lövberga-böckerna.

Slutligen kan jag berätta att den femte och avslutande boken kommer som pocket lagom till finalen på julhandeln. Så här fint blir omslaget.

EnEnsamFardCoverPKT_PRINT-1

Lite nytt om föredrag

Efter ett par besök i Norrköping är det dags för Linköping nästa gång och det är redan på måndag 28/10. Värd är föreningen Aktiva seniorer, platsen är Missionskyrkan (Drottninggatan 22) och tiden är 14.00. Här på sidan står det 15 men det är FEL, det blir helt knas med tiderna mellan WordPress och Google Calendar vid övergången till normaltid, ber om ursäkt för det. Det här är alltså ett evenemang för föreningens medlemmar men redan 14/11 kan du som bor i Linköpings-trakten lyssna på mig på Slotts- och Domkyrkomuseet. (Jag hinner faktiskt med ett föreningsbesök innan dess, info om det i kanten)

Idag blev det klart att jag kommer till biblioteket i Östhammar tisdag kväll 11/2 nästa år. Jag har några trogna läsare i trakterna som jag hoppas blir glada över den nyheten.

Annars ägnar jag mig en del åt att förbereda ett föredrag för besöket ”hemma” i Björsäter den 20 november. Jag lutar allt mer åt att det bara blir två ämnen, annars hinner jag inte med allt roligt. Jag tänkte som sagt testa att köra stand-up history fullt ut och inte begränsa mig till saker som har anknytning till Lövberga-serien.

Bägge ämnena ligger mig mycket varmt om hjärtat men är ungefär lika knepiga att berätta om. Inte så att det saknas intressanta saker att prata om utan mer hur jag ska lägga upp berättelsen. Eftersom det blev så himla bra förra året kommer jag även i år stötta pratandet med en del bilder. Som lite aptitretare (jag älskar aptitretare!) kommer här två bilder med en förklaring som förmodligen inte gör ämnet särskilt mycket klarare 🙂

Händelsen på bilden inträffade 16 november 1532 och det första ämnet utgår från en enkel fråga om det ni ser på bilden: Varför blev det så här och inte tvärtom?

Från den frågan kommer jag att göra en rejäl djupdykning och ta med er på en resa från människans allra tidigaste historia fram till den ödesdigra dagen i november 1532. På vägen kommer ni att få svar på en massa frågor ni nog aldrig ens funderat på att ställa. Märkligt nog kommer den här fisken att passa in i den berättelsen. Eller snarare dess namn på det lokala språket där den främst lever.

Dess latinska namn är Rhinecanthus aculeatus, på engelska reef trigger fish, men på hawaiianska heter den Humuhumunukunukuapua’a. Jag föreslår att ni över på uttalet tills vi ses i Björsäter.

 

 

Bokens dag i Linköping

Igår kväll var jag med på Bokens dag ”hemma” i Linköping. Bara en liten förklaring till det där med ”hemma”. Jag är alltså uppväxt i Björsäter, en by/socken som tillhör Åtvidabergs kommun (Fram till 1971 var Björsäter en egen så kallad landskommun, så det så). Jag gick högstadiet i Åtvidaberg men sen blev det gymnasiet, lumpen, teknisk högskola följt av fyra och ett halvt års arbete och boende i Linköping. Den alldeles ärliga varudeklarationen är nog att jag i första hand är från Björsäter, i andra hand lite kluvet från både Åtvidaberg och Linköping.

I alla fall. Vännerna och de lokala kulturivrarna Jan Holmbom och Johan Hagesund hade i år den goda smaken att bjuda in mig som en av författarna på Stora teaterns scen i Linköping. Jag tvingas erkänna att det var första gången jag besökte teatern, men att göra debuten på scenen är väl inte så illa.

fullsizeoutput_2c91

Så här såg vi ut på scen. Från vänster till höger var vi

  • Carina Burman som skrivit en imponerande biografi över allas vår Carl Michael Bellman.
  • Undertecknad
  • Jan Guillou som är aktuell med sin skildring av 1980-talet i sviten om det stora århundradet
  • Per Jensen, professor i etologi (läran om djurens beteende) vid Linköpings universitet och aktuell med en bok om djurens känslor
  • Karin Bojs, mångårig vetenskapsjournalist på DN, Augustprisvinnare för boken om vår genetiska historia och senast en deckare som heter Klickad
  • Jakob Carlander som var kvällens samtalsledare, till vardags psykoterapeut och bokrecensent

Kvällen inleddes med att varje författare fick tio minuter att tala fritt och det gjorde vi också. För ovanlighetens skull hade jag skrivit ett ordentligt manus. Carina läste ett stycke ur boken och pratade om Bellman. Jag pratade om några saker jag reflekterat över när jag skrivit Lövberga-serien (krigen, ”krigarkungarnas” förvånande ålder samt elände i största allmänhet. Jan talade förstås om sig själv, Per om att djur visst har känslor (jo, forskningen har tydligen kommit fram till det) och slutligen Karin som sa lite om de bägge mycket intressanta böckerna om vårt genetiska ursprung och varför hon nu valt att skriva en deckare.

Efter en paus med viss förvirring kring försäljning och signering var det dags för Jakob att försöka leda fem ganska pratglada författare i samtal. Personligen tyckte jag det gick rätt bra för oss alla. Jag fick ett knepigt inspel som gick från psalmer och mindfulness över till frågan om detta var något som gällde även för 1600-talet. Man kan väl säga att jag gjorde en sorts muntlig free-style åkning där, till publikens förnöjelse. Jag började med den kärva kommentaren att i Björsäter höll vi inte på med mindfulness. Eftersom de andra på scenen verkade gilla hundar kunde jag inte låta bli att påpeka att jag inte gillar hundar, inte minst eftersom jag blev hundbiten ett par gånger om hemma hos min lekkompis som minsann bodde på det som är Lövberga i verkligheten. Se där, lite mer personlig information: Jag gillar inte hundar men däremot älskar jag katter!

Den lokala tidningen, min uppväxts Corren, hade förstås en artikel i dagens utgåva. Minsann är jag inte med både på bild, bildtext och uppräknad i själva texten men det är också allt. Lite kul också att blänkaren på första sidan var ”Guillou mötte sina läsare på Bokens dag”. Lite mindre kul är att nästan samtliga referat i texten faktiskt är felaktiga.

Annars var kvällens roligaste överraskning ett mycket trevligt samtal med Ann-Marie Skarp, VD på Piratförlaget och gift med Jan Guillou. Det visade sig att hon hade släkt från Björsäter och att vi hade andra gemensamma bekanta. Fast egentligen kanske det inte är så förvånande. Trevliga människor har ofta någon anknytning till Björsäter 😉 

fullsizeoutput_2c96

Bokmässan närmar sig

Nu är det bara tre veckor kvar till årets roligaste händelse i bok-Sverige: Bokmässan i Göteborg. Under fyra dagar kommer ungefär hundra tusen människor att vimsa runt i Svenska Mässans gigantiska hallar i Göteborg och knådas mot förlagsfolk och författare. Och utanför ”kontorstid” intas staden av mer eller mindre glada kulturmänniskor som umgås, festar och pratar om allt sånt som gläder och frustrerar kulturmänniskor.

I år har jag dragit ner en aning på närvaron. Om SJ håller tidtabellen, vilket tyvärr är mer en förhoppning än en garanti, kommer jag (och kärleken!) att glida in sent på eftermiddagen på torsdag 26/9 och sedan vara där fredag och lördag. Som vanligt finns jag för det mesta i Historiska Medias monter (B07:22) och på lördag klockan 12-12.45 medverkar jag, Maria Gustavsdotter och Ida Andersen på ett seminarium (länk).

Jag hoppas vi ses i montern, någonstans på mässgolvet eller på seminariet. Eller varför inte en kväll på stan 🙂

Hemåt igen!

Till min stora glädje är jag även i år välkommen hem till Björsäter. Onsdag den 20 november tycker jag du ska boka in redan nu och platsen är som alltid Träffpunkten. Här har du vägbeskrivningen i Google Maps och så behöver vi inte diskutera den saken mer.

Vi har inte bestämt programmet än men det jag själv funderar på är att dra igång den stora historiemaskinen och göra en riktig stand-up history. Jag stoppar helt enkelt ner näven i den stora säcken med fantastiska händelser/personer/märkligheter och låter dig ta del av min passion för historia. Det brukar bli ostyrigt, improviserat, tänkvärt och rent förbannat roligt.

Som alltid är fikat världsklass och så prisvärt att om du slår upp ordet prisvärt i Svenska Akademiens Ordbok (länk till en grej Akademien i alla fall lyckats med) så kommer du till en bild av fikat som serveras den här kvällen. Jag lovar.

Tiden är som alltid 19.00 och jag brukar hålla på ungefär en Göran Redin-timme, vilket vanligen betyder minst en och en halv vanlig timme.

Välkomna!

Sommarhälsningar

Nej, jag kan inte klaga på nästan någonting. Det skulle möjligen vara de små flygfäna som piper omkring runt huvudet där jag sitter på altanen till en bungalow på den thailändska ön Koh Tao. Möjligen det, alltså.

Jag är här på semester med sönerna och vi har det sammanfattningsvis rätt bra. Solen skiner, det är ögonbedövande grönt runtom och värmen är behaglig. Dessutom har jag hittat tillbaka till skrivandet, vilket kanske kan glädja några.

Jag hade förstås en ambitiös plan att få fart på skrivandet under semestern men som alla riktigt bra planer sket den sig förstås inledningsvis. Jag hade fortfarande en som jag tyckte bra ingång till min berättelse men ingen utgång. Tänk er en sån där labyrint som fanns i tidningens barnbilaga förr i världen, man skulle leta reda på vilken av ingångarna som ledde in till mitten. Mitt problem att jag hade bara en ingång och den var inte i närheten av att leda till någon vettig slutpunkt.

Men så fick jag en idé och jag tänker inte avslöja vad den gick ut på, bara att den har med ett medicinskt tillstånd att göra. Jag hade en tid, en miljö, några karaktärer och utkast till en handling men det viktigaste saknades, nämligen svaret på den stora frågan VARFÖR. VARFÖR skulle mina karaktärer göra det jag ville att de skulle göra? Det spelar ingen roll hur bra man gör allt annat som författare, om inte läsaren accepterar det som driver karaktärerna så är det kört. Men nu har jag hittat en motivation som fungerar så nu kan jag jobba med allt det andra.

Nu har jag kommit så långt att jag har slängt (tror jag i alla fall) den prolog som var inkörsporten till den aktuella tiden och hela historien. Jag har skrivit ungefär 10 % av det jag planerar ska bli färdig textmassa. Och så har jag redan tagit reda på en massa konstiga fakta.

AGA_1771

Det här är en AGA-radio modell 1771. År 1948 kunde man köpa en rykande färsk sådan för 641 kronor vilket motsvarar drygt 12.000 kr i dagens penningvärde. Men så var det en toppmodell också.

Jag vet också att Horst Wessel sköts till döds i sin lägenhet på Grosser Frankfurter strasse 69 i Berlin 1930. Wessel var nazist och innan han dog skrev han texten till det som blev Horst Wessel-lied och något av Tysklands inofficiella nationalsång under perioden. För honom kanske det inte var så smart att bo i stadsdelen Friedrichshain som var en av Berlins starkaste kommunistfästen men för mig passar det utmärkt. Jag bestämde raskt att en av mina karaktärer fick födas på Voigtstrasse 137, några kvarter bort på tvärgatan till Grosser Frankfurter strasse (Idag Frankfurter Allee)

Jag har också läst på en hel del om nummersändare, ett fenomen som fortfarande existerar men som var vanligare under kalla kriget. Ett exempel på en tyskspråkig sådan kan man avnjuta HÄR.

Ifall ni inte visste det så hette chefen för den sovjetiska militära underrättelsetjänsten fram till juni 1952 Matvej Vasiljevitj Sacharov och han var då gift för andra gången med en kvinna som hette Vera Nikifforova (viss reservation för den transkriberade stavningen)

Jag har tillåtit mig att bestämma vilka som bodde på Trädgårdsgatan 12 i Åtvidaberg sommaren 1952. Detta har jag kunnat göra med viss trygghet eftersom adressen inte existerar 🙂

Slutligen kan jag numera en del om svenska frivilliga i Finland under kriget och jag har hedrat en man från mitt förflutna, en man som dog för ett antal år sedan men som gjorde stort intryck på mig när jag var pojke. Mannen ifråga är med på den här bilden av Björsäters sportklubb 1946-47. För er som känner mig från Björsäter kan jag avslöja att det faktiskt inte är han som står på knä till vänster i bild. Fick ni något att fundera på.

1946-1947